Blomqvist / Nettauksjon / Nye objekter / Teaterhjelm

Nettauksjon

Objektnummer 111935-1
Utstilt SONE 2, Lilleakerveien
X

Følg objektet

Dersom du ikke er registrert kan du følge objektet på e-post. Dersom du registrerer deg kan du velge om du ønsker å bli varslet på mail eller kun på din medlemsside. Du kan registrere deg her. Du vil bli varslet 24 timer før auksjonen er over og når det blir avgitt første bud.

Varslingsinnstillinger dersom du ikke er medlem

Bli medlem

Varslingsinnstillinger for medlemmer

Objektet vil registreres på min side. Velg mellom følgende varsling i tillegg:

Teaterhjelm

  • Gi bud

    Neste mulige bud

    400 NOK

    VL
    Vurdering 800 NOK
    Tid igjen

    Gi bud

    Slutt 31.05.2017 20:44

    x

    Du er ikke innlogget

    Du må være innlogget for å kunne legge inn bud.

    Logg inn   Registrer deg

    Objektet kan sendes i posten 562.5 NOK

English description

Teaterhjelm

1600-talls stil. Sølv og gullmalt stålblikk.
Foret med grått ullstoff, etikettmerket: "Karl Gerhards (...?), Stockholm".

1900-tallets første halvdel.

KARL GERHARD
Karl Emil Georg Gerhard, fram till 1938 Johnson, född 14 april 1891 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död 22 april 1964 i Saltsjöbaden, var en svensk teaterdirektör, revyförfattare, kuplettförfattare, kuplettsångare och skådespelare. Sin första revy undertecknade han Hvem är Hvem, men övergick sedan till att använda sig av pseudonymen Karl-Gerhard. År 1938 bytte han efternamn till Gerhard.

Gerhard växte upp i Stockholm och var från 1908 och under många år skådespelare i olika resande teatersällskap. Karl Gerhard gjorde värnplikten på I 17 i Uddevalla 1916 där han skrev sin första revy, Melins system, uppkallad efter regementschefen Olof Melin men anspelande på Olof Werling Melins stenografisystem. Sin första professionella revy skrev han tillsammans med Karl-Ewert för Folkteatern 1919. Samma år debuterade han som kuplettsångare på kabarén Fenix i Stockholm som efterträdare till Ernst Rolf.

År 1921 uppförde han sin första helt egna revy Folkan - Vart ska vi annars gå?, som innehöll Gerhards älskvärda porträtt av Gustaf V, kallat Kungakupletten. Gerhard blev snabbt den största konkurrenten till den store revykungen Ernst Rolf och fick rykte om sig att skriva Stockholms elakaste, mest eleganta och litterära revykupletter jämfört med Rolfs mer lyxrevybetonade stil. Till Karl Gerhards mest kända sångtexter från denna tid hör Jazzgossen, Lilla Frida och jag, Hurra vad jag är bra och Hej på dej du gamla primadonna.

Efter Rolfs död 1932 blev Gerhards revyer mer påkostade och lyxbetonade och han blev känd som Stockholms revykung, "Sveriges Aristofanes" och så vidare. Flera av revyerna, bland annat Oss greker emellan (Folkan 1933) och Köpmännen i Nordens Venedig (Folkan 1936) hade Zarah Leander som primadonna. Hans mest kända kupletter från denna tid är Nu ska vi vara snälla och Han är ett bedårande barn av sin tid. För Zarah Leander skrev han sången I skuggan av en stövel 1934 i allvarlig protest mot judeförföljelserna i Europa.

Sin främsta politiska insats gjorde Karl Gerhard som gisslare av nazismen och den svenska eftergiftspolitiken. Själv hade han en mycket positiv inställning till det kommunistiska Sovjet och lånade under en resa till Moskva melodin till den kuplett som blev hans antinazistiska mästerstycke, Den ökända hästen från Troja, framfört i revyn Gullregn 1940. Att polisen med hänvisning till en obsolet lagparagraf i ordningsstadgan för Stockholms stad förbjöd sjungandet av kupletten har kommit att bli det mest kända exemplet på Sveriges darriga hållning och självcensur under kriget. Revynumrets scenografi, en dalahäst ur vilkens "femte ben" baletten hoppade fram iklädd tyrolerhattar, fortsatte att förevisas under revyns spelperiod. På hästen hade man satt en munkorg och en nattmössa och i stället för kuplett läste Gerhard upp förbudet och lagparagrafen.

Trots denna stora propagandaseger drog Gerhards revyer mindre publik efter 1940 (innan tyskarnas krigslycka vänt vid Stalingrad). Gerhard kom aldrig att åter bli en politisk kampfigur men levde gott på sitt goda rykte, sin kuplettespri och sina flitiga framträdanden i olika sammanhang. På pingstdagen 1947 gjorde Gerhard dock dundrande succé i samband med Sveriges Kommunistiska Partis trettioårsjubileum vid Ugglevikskällan i Stockholm, när han hyllade det svenska kommunistpartiet med melodin Mitt hjärta, mitt hjärta med ny text av Gustav Johansson.

På 1950-talet skrev han en rad memoarböcker (Om jag inte minns fel, Katt bland hermeliner och Lite gullregn), turnerade med enmansföreställningar tillsammans med favoritackompanjatören Bo Ekemar, medverkade ofta i radio med gamla och nya kupletter och skrev varje år en nyårsrevy som spelades först i Göteborg (oftast på Cirkus), sedan i Stockholm (oftast på China). Han samarbetade med Povel Ramel och medverkade i två av Knäppupps sommarturnéer 1957-1960. Hans sista helaftonsrevy var Ursäkta handsken 1961, som regisserades av Tage Danielsson.

Från 1952 ägde han tillsammans med sonen Per Gerhard Vasateatern och gjorde då och då roller i boulevardkomedier där. Hans sista roll var i Mitt bedårande jag (Photo Finish) av Peter Ustinov.

Som litterär produktion har Gerhards kupletter värde som särpräglad tidsspegel, men de är i stort behov av förklarande fotnoter. Gerhards satir knöt sig outtröttligen kring dagsaktuella händelser och byggde på anspelningar. Han kritiserade socialdemokraternas politik och kommenterade det världspolitiska läget men sjöng ofta också lite småskvallrigt om kändisar i kultur- och näringslivet. Han sjöng ibland kupletter i mask: hans mest berömda är som clown i sången Gungorna och karusellen (1948), italiensk schlagersångare i Bambino (1960) och porträttmasker som Pauline Brunius (1938), Tage Erlander (1950) och kung Gustaf VI Adolf (1955). Andra kupletter var mer ett slags sjungna dagböcker, ledare eller kåserier, som förutsatte att publiken kunde gissa vilka personer och händelser han syftar på: I kupletterna uppträder riksdagsmän, kungligheter, Gösta Ekman, Garbo, Churchill, Chrusjtjov, Moa Martinson, Lewi Pethrus, Anna Ida Broström, Marguerite Wenner-Gren, Birgit Tengroth, Ture Nerman, Evert Taube, Kerstin Bernadotte, Prins Bertil och än mer bortglömda namn.

Humorn bygger ofta på litterära allusioner, ordlekar (Kommer Dag så kommer det förvisso råd om Hammarskjöld) och anarkistiska så kallade karlgerhardrim, det vill säga rim mellan ord som inte kan fås att rimma genom normal morfologi utan endast genom mer kreativa förvrängningar av ord och namn. Gerhard lyckas till exempel rimma "sjutton" och "Bernadotte" genom att forma om orden: "Jag gav'na sjuttan och gick till Kerstin Bernaduttan". När refrängen är Axlarna ska slutta kan rimorden bli "uppercutta", "departement justutta", "Sunset Bullevutta" och Chiang Kai Shek och hans "Chiang Kai Shutta", som från Formosa ej fick "flutta". I sin mest kända kuplett, Den ökända hästen från Troja, rimmar han "Troja" med "Avenoja", en karlgerhardsk förvrängning av Avenue de l'Opéra. De mest karakteristiska rim Karl Gerhard använde sig av är förvrängda rim på personnamn och ortnamn. När han sjöng om Filadelfiaförsamlingens bönemöten undrade han vad Filaduskarna hade för sig i buskarna. När Karin Kavli visade sig med bar överkropp i en pjäs sjöng Gerhard: Karin Kavli, blottad ifrån topp till navli. I sången Från Flen till Ventimiglia hade han en följande rim: Emilia, persilja, billiga, stiliga, som alla omformats på olika sätt för att rimma på Ventimiglia.

Nästan alla har (vad Povel Ramel kallade) tillämpningsrefränger, vilket innebär att en fras som Vem i helskotta är det som rycker i tåten upprepas i strof efter strof i snabb följd, och fås att syfta på helt skilda ting: sjuka grissvansar, bibliotekens spindelväv, filmstjärnornas behåband och snöret som man spolade med på toaletterna förr. Melodierna lånades från befintliga alster, ofta fransk schlager, eller skrevs av kompositörer som Jules Sylvain och Herbert Steen eller honom själv under pseudonymen Kai Stighammar.

Gerhards eftermäle som Sveriges genom tiderna störste revykung kan motiveras av hans långa och produktiva karriär, som består av omkring 60 revyer och 4 000 sångtexter förutom sketcher, monologer och kringproduktion som tidningstexter, föredrag och memoarer. Till skillnad från efterträdare i revybranschen, som Ramel och Danielsson, såg han ett värde i att vara sig lik i alla nya medier och projekt han tog sig an. Som symbol för en oföränderlig, satirisk revystil har hans namn levt kvar som ett varumärke.

Det kanske är märkvärdigt att Gerhards minne lever alls med tanke på hur lite av hans produktion som framförs av moderna artister. Bara Jazzgossen är välkänd i bredare sammanhang. Om Gerhards kupletter sjungs i dag är det mest av artister som främst imiterar honom, som Mattias Enn. Ganska många av Gerhards texter sjöngs i musikalen Zarah 1987 i Stockholm. Cilla Ingvar har varit flitig som exekutör av sällsynta kupletter, ofta introducerad

Merknad: Slitasje. Ettersyn anbefales.


This text is automatically translated by Google, and Blomqvist does not guarantee that the translation is correct and can not be hold responsible for any action based on the translation.

Budhistorikk

Budgiver Tidspunkt Beløp
Foreløpig ingen bud
X

Tips en venn!

Teaterhjelm

Informer en venn om dette objektet